Svartsjö slott
Tidigare byggnader
I Svartsjö har genom tiderna flera kungliga byggnader funnits. På medeltiden fanns ett stenhus där prominenta vistades, bland andra hertigarna Erik och Valdemar år 1310. Senare uppförde Gustav Vasa och sönerna Erik XIV och Johan III en överdådig renässansborg med en rund inre borggård. Bygget stod klart 1580, men brann ned 1687. Dess byggnadsmaterial fraktades till Stockholm för att användas till slottet Tre Kronor. Rester av borgens grund finns kvar synliga på platsen.
Det nuvarande slottet
Den nuvarande byggnadens mittparti uppfördes på uppdrag av Fredrik I mellan 1734 och 1739 som jaktslott åt drottning Ulrika Eleonora, efter ritningar av Carl Hårleman. Rokokoslottet, uppfört efter franska förebilder, blev mönsterbildande för svensk herrgårdsarkitektur under senare delen av 1700-talet.
Svartsjö slott bestod ursprungligen av en central kropp som Hårleman ritade och byggde. I samband med att Lovisa Ulrika tillträdde slottet som änkesäte på 1770-talet förlängdes det med två byggnadskroppar på kortsidorna efter ritningar av arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz. Dessutom tillbyggdes en klocklanternin. Slottets främsta rum är den stora salen, en åttakantig sal som sträcker sig genom två våningsplan.
Fängelsetiden
Efter Lovisa Ulrikas död 1782 fick slottet förfalla i över hundra år. Till följd av att det fanns granit i området som lätt kunde brytas omformades slottet 1891 till en tvångsarbets- och alkoholistanstalt. Ett experiment att sysselsätta tvångsarbetarna med jordbruksarbete utföll väl, varför stenhuggeriet avslutades 1910. När anstalten senare kom att hysa grovt kriminella skapades en särskild sluten avdelning. 337 celler med plåtväggar och gallerdörrar fanns i slottet, som 1966 upphörde att vara anstalt. Den omgivande fängelsemuren är borta, men fängelsedirektörens bostad finns ännu kvar i slottsparken, liksom ett tjugotal personalbostäder i närheten.
Restaurering och återupplivande
Efter att ha förfallit restaurerades slottet 1994-2003 av staten (genom arkitektkontoret Tallius Myhrman) för 36 miljoner kronor. Fasaden har återfått den ljusa nyans som Carl Hårleman valde för att efterlikna fransk sandsten. Fönstren har målats i guldbrun ekefärg. Inga originaltapeter fanns bevarade, varför Statens fastighetsverk låtit tapetsera tolv rum i slottets mittersta del med tidstypiska tapeter med förlagor från närbelägna Drottningholms slott. Vidare är en hiss installerad. Även slottets omgivningar har förbättrats, med exempelvis en borggårdsmur. Man har i restaureringsarbetet inte velat dölja slottets långa tid som fängelse utan har tvärtom rekonstruerat ett par fängelseceller i ett rum.
I media
Ett avsnitt av TV-serien Hemliga svenska rum berättade om slottets historia som anstalt. Serien Det okända har även sänt ett avsnitt från slottet. 
