Historia

"Bergkvara slott mot 1600-talets slut"  

Bergkvara gård, beläget 6 km. väster om Växjö är ett av Sveriges äldsta herresäten. Det på 1470-talet av Arvid Trolle uppförda stenhuset hade ursprungligen sex våningar och fyra hängtorn, men är numera en ruin, "slottsruinen". På 1790-talet uppfördes en ny huvudbyggnad i nyklassicistisk stil av greve Arvid Eric Posse. Bergkvara gård är beläget vid en sjö med samma namn, i Bergunda och Öjaby socknar i Växjö kommun (Kinnevalds härad, Värend), Kronobergs län.

I vår medeltids strider är det väl bekant som en från urminnes tider befäst borg. Dess läge, medförde att Bergkvara under krigen mellan Sverige och Danmark ofta för belägringar av danska trupper. Under Dackefejden belägrade Nils Dacke slottet år 1542 med 2,500 man. Dåvarande ägaren, riksrådet Ture Arvidsson Trolle, lyckades försvara sig, och till honom tog Gustav Stenbock, som av kungen utsänts att mota Dacke, sin tillflykt. Dacke, som "nog visste vad han ville göra, om han blev av med Stenbock och hans folk", ingick vapenvila med Stenbock, och båda drog sig från Bergkvara. Stenbock hade knappt lämnat Bergkvara, förrän Dacke bröt den ingångna överenskommelsen, återvände, skövlade och brände slottet, vars ruiner ännu kvarstå och visa en längd av 22 meter, en bredd av 15 meter och en höjd av omkring 24 meter.

Från Ture Trolle övergick Bergkvara till hans måg, Lars Siggesson Sparre. Dennes son, Johan Larsson Sparre, av kung Sigismund förordnad till ståthållare på Kalmar slott, blev efter dettas intagande halshuggen av hertig Karl år 1599, och hans egendom indrogs till kronan, varefter hertigen gav Bergkvara till sin naturlige son, Carl Carlsson Gyllenhielm, till vars friherreskap det gjordes år 1615 av Gustav II Adolf. Sin egenskap av friherreskap bibehöll det likväl ej länge, ty Sparres änka återfick en del av den efter hennes man indragna egendomen, däribland själva Bergkvara med närmast underlydande, som efter hennes död tillföll hennes mans brorson, riksrådet Lars Eriksson Sparre, vilken år 1649 fick bekräftelse på den borgrätt, som sedan århundraden funnits på Bergkvara, men upphävdes år 1692. Godset gick därefter i arv till Svante Larsson Sparre och till dennes dotter Beata Märta Sparre. När Beata Märta Sparres gifte med sedermera riksrådet greve Claes Bonde av Sävstaholm övergick Bergkvara till denne, vars änka år 1732 sålde egendomen till översten, friherre Carl von Otter.

Genom gifte med dennes sondotter Katarina övergick Bergkvara år 1784 till släkten Posse, inom vilken egendomen sedan förblivit. Bergkvara, under vilket före indragningen till kronan, efter Johan Sparres död, hörde en mängd hemman inte bara i Småland, utan även i Västergötland och Östergötland.

Vid egendomen har även funnits sågar, kvarn, manufakturverk, glasbruk, mejeri, stärkelsefabrik m.m. Statens mejeriskola var förlagd dit 1858-80.

Bergkvara besöktes 1749 av Carl von Linné, som har beskrivit besöket i sin "Skånska resa".

Ruinen av Bergkvara slott